En enkät skickades till samtliga som visat intresse för kursen för att ta reda på gruppens förväntningar på distansstudier och för att få en uppfattning om vilka som är benägna att söka sig till denna form av studier. Enkäten bestod av 87 frågor grupperade till 33 huvudfrågor med delfrågor, se bilaga 2. De flesta frågorna hade fasta svarsalternativ, men även åtta öppna frågor fanns med samt möjligheter att kommentera och utveckla de fasta svarsalternativen. Enkäten postades till hemadresserna. Resultaten presenteras i grafer och i löpande text för de fasta svarsalternativen och i citatform för de öppna frågorna.

Telefonintervjuer med studiegrupper (slutsats 15)

En till två månader efter kursstart gjordes uppföljande telefonintervjuer med de olika studiegrupperna. I studiegrupperna enades man om en lämplig tid av de tider som kursledningen per e-post föreslagit i ett utskick tillsammans med telefonmötets dagordning, syfte och omfattning. Alla deltagarna i gruppen uppmanades att medverka samtidigt. Av ekonomiska skäl rekommenderades högtalartelefon för dem som var flera på samma plats. Det direkta syftet med telefonmötet var att följa upp det genomförda kursmomentet och utifrån denna utvärdering planera kursens fortsättning.

Samtliga var informerade om att intervjuerna bandinspelades, vilket sparade tid och möjliggjorde en tillförlitlig dokumentation. Mötet var avsett att ta maximalt en timme i anspråk. De flesta intervjuerna höll sig inom detta tidsintervall, men någon intervju tog bara 30 minuter och en annan en och en halv timma. Denna variation berodde dels på antalet synpunkter som togs upp för diskussion och dels på antalet deltagare i telefonmötet. I de flesta mötena deltog både huvudansvarig utvärderare (Henrik) och huvudansvarig lärare (Anders) som befann sig i Stockholm respektive Lund. Studentgrupperna kunde vara spridda på 4-5 olika platser i Norden vid tillfället för intervjun eller samtliga befinna sig vid en och samma högtalartelefon. Utvärderaren styrde samtalet utifrån följande dagordning:

- Synpunkter på ämnesinnehållet?

- Synpunkter på arbetsformen?

- Synpunkter på kommunikationstekniken?

- Hur går vi vidare?

- Framtida telefonmöten?

Varje student tillfrågades enligt ett i förväg uppgjort roterande schema. Efter varje persons inlägg var det öppet för kommentarer och tillägg till detta antingen från kursledningens sida eller från någon student. Eftersom mötet var "blint" instruerades alla att man vid spontana inlägg först skulle säga sitt namn, så att alla visste vems rösten var och när man var klar med sitt inlägg säga "klar", "färdig" eller liknande så att de andra inte väntade på fler utsagor eller avbröt talaren. Denna kombination av att systematiskt tillfråga samtliga studenter och att lämna öppet för en spontan diskussion efter varje inlägg var mycket effektiv. Det gav alla chansen att säga sin mening och samtidigt en öppen debatt med följdfrågor och motsatta synpunkter. Dialogen blev många gånger väldigt intressant för alla parter och innebar ibland att man från två motsatta ståndpunkter kom fram till en tredje som ingen tänkt på tidigare. För att inte förvränga data skrevs samtliga 11 intervjuer ut i sin helhet, vilket gav cirka 300 A-4 sidor. Efter genomläsningar tematiserades materialet utifrån vad som framkommit med relevans för utvärderingen. Citat som uttrycker generella erfarenheter som distansstudent eller intressanta tankegångar av värde för distansutbildningsplanering har valts ut och tolkats. Eftersom lärare och utvärderare ibland redan i det direkta samtalet tolkat och kommenterat en studentsynpunkt, så återges även detta i det valda citatet. Samtliga studenter är avidentifierade liksom de ortsnamn som nämns. För att läsaren skall kunna veta när kursledningen ställer frågor eller gör inlägg, så är dessa namn autentiska (Anders, Henrik).

Tabellen nedan visar antal personer som samtalade vid varje intervjutillfälle och de antal sidor text som intervjun betod av efter utskrift. Alla studenter utom två blev intervjuade. Det var samma personer från kursledningens sida som deltog vid varje intervju, antingen Anders och Henrik tillsammans eller vid två tillfällen Henrik ensam.

Tabell 2 - Telefonmöten och antal personer inblandade samt mängden textsidor efter utskrift av det bandade diskussionerna.

Summerande gruppintervjuer om den använda distanstekniken

Vid det avslutande internatet genomfördes gruppintervjuer om deltagarnas teknikanvändning av kursens teknikansvarige. Följande frågor/diskussionsunderlag framställdes:

1. Hur mycket tid gick åt till distanstekniska problem? (relativt sett)

2. Jämför IT-kompetens före/efter.

3. Var är tekniktrösklarna?

4. Ge synpunkter på layout och funktion hos vår nätplats.

5. Önskemål och tankar

Individuell datorintervju (slutsats 51)

Med syftet att fånga sådana studenterfarenheter som inte kommer med i en strukturerad enkät och att ge utrymme för muntliga svar konstruerades en individuell "datorintervju" som prövades på det avslutande internatet. Ett annat syfte med datorintervjun var att pröva om det går att intervjua på distans utan att själv närvara. De fem personerna i kursledningen ställde öppna muntliga frågor från sitt respektive kunskapsområde. Frågorna spelades in på datorns hårddisk.

Ett datorprogram tillskapades där foton på kursledarna var arrangerade tillsammans med upp- och inspelningsknappar så att en deltagare kunde klicka på vald person för att via hörlurar lyssna till dennes fråga och sedan via mikrofon spela in sitt svar på datorn, se figuren nedan. Att lyssna på frågan en gång till och ångra givet svar var möjligt. Denna intervjustation var ett av inslagen på det späckade avslutande internatet, se bilaga 7. För att alla 34 studenter skulle kunna intervjuas på en enda dag, så tilldelades var och en 10 minuter för detta. Det visade sig snart vara för kort tid med inlärning av programmet inbegripet, dessutom fanns tekniska problem inledningsvis, vilket gjorde att mindre än hälften av deltagarna hann bli intervjuade. Metoden är intressant eftersom den kan fånga in data som annars helt skulle gå förlorade, men har givetvis sin stora nackdel att uppföljande frågor som i en äkta intervju inte kan ställas. Om deltagarna hade haft datorer med ljudkort kunde intervjun ställts helt på distans, men nu tillhandahöll vi en sådan dator i ett avskilt rum på internatet för att pröva om det fungerade.

Figur 2. - Datorintervjuns första sida.

Diagnostisk kunskapsenkät före och efter kursen

För att få en uppfattning om kursdeltagarnas ämnesmässiga förkunskaper konstruerades en så kallad diagnostisk kunskapsenkät av examinatorn som ifylldes av deltagarna vid kursstart (bilaga 4). Efter genomgången kurs gavs ytterligare en kunskapsenkät för att mäta om gruppen som helhet förbättrat sig med avseende på denna typ av frågor (bilaga 5).

Enkät efter genomgången kurs

En omfattande enkät delades ut efter genomgången kurs på det avslutande internatet innehållande 228 frågor tematiserade till 54 huvudfrågor, varav 18 öppna frågor, se bilaga 3. Enkäten fanns även som internetversion. Av dem som genomgått kursen, 34 av 36, svarade 32 inom rimlig tid för bearbetning. De två kvarvarande enkäterna inkom för sent för att tas med i statistisk bearbetning. Resultaten presenteras huvudsakligen i grafer för de fasta svarsalternativen och i citatform för de öppna frågorna.

Övrigt

För att ge en inblick i typen av inlämningsfrågor som även fungerade som delexaminationer och kvaliteten på den e-postdialog som förekom mellan student och lärare har exempel på detta bifogats, se bilaga 9. Förutom denna kvalitativa beskrivning av e-posten har en kvantitativ sammanfattning av e-posttrafiken gjorts. I avsnittet "I huvudet på en distanslärare" beskriver den huvudansvarige läraren sina erfarenheter av detta.